Jag inbillar mig att Sverige faktiskt har lite högre krav vad det gäller djurhållning än t.ex. Danmark eller Tyskland.  Jag vet t.ex. att vi använder mindre mängder antibiotika. 

Sedan så har man ju en helt annan chans att påverka politiskt i Sverige än utomlands för att förbättra. I varje fall borde det vara på det viset, nu när EU ska lägga sin långa politiska näsa i allting så är det mycket svårare.

Sverige har mycket hårdare regler för hur man får och inte får sköta sina djur vilket gör att djurhållningen i stort blir mer etisk. Vi har dessutom ett relativt omfattande kontrollsystem som ser till att reglerna efterlevs. Det blir väldigt tydligt om man har varit utomlands och ser hur deras "vardagliga djurhållning" ser ut och jämför med djurhållning i Sverige. Det vi svenskar ser som självklart är något som man utomlands ser som lyx.

Sedan så upplever jag (utan att ha några som helst empiriska bevis) att vi har ett helt annat djurtänk än vad man har i många andra länder. Jag har träffat ytterst få svenska bönder som ser sina djur som enbart produkter för att tjäna pengar. De flesta djurbönder jag träffat älskar sitt jobb och är intresserade och engagerade i sina djur och att de ska må bra. Jag har inte alls samma erfarenhet från bönder från tex södra Europa och USA. Där bönder i större utsträckning (enligt min erfarenhet) mer ser djuren som produkter. Det finns naturligtvis undantag.

Antibiotikaanvändningen. Vi har en Djurskyddslag vilket de flesta länder inte har. Sättet att hålla djur på. Kor måste få var ute en viss tid om året. Det är numera förbjudet att kastrera smågrisar utan bedövning och man får inte klippa av svansen på dem heller som de gör i Danmark (det får de inte i Danmark heller). Du måste ge den föda som varje djurslag ska ha.  Dvs inte nermalda självdöda kor till kor.

Polskt kött är som regel bättre än svenskt.. iomed att de har mindre jordbruk.

Grejen med svenskt är trots allt att man väljer mindre gårdar och köper direkt från dem eller från gårdsbutiker.

# 4 Polen använder flera gånger mer antibiotika än vad vi gör. Vad är det för bra med det?

"Men SVT Nyheters undersökning visar att under samma tidsperiod har importen av fläskkött ökat med 86 procent från länder som använder mycket mer antibiotika än Danmark – främst Tyskland och Polen"

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/okad-import-av-kott-fran-antibiotika-djur

Gäller samma där nere.. gäller att välja!

Nu så använder man fortfarande bråkdelar av kemikalier i Polen mot vad vi möiljömedvetna svenskar gör.

Men hav hopp.. Polen blir allt rikare de lär komma ikapp vad gäller att ha råd med kemikalier.

Tyvär så har vi etablerat sämre kött  i Polen.. räkna med att få en dos välbehövlig antibiotika om du äter på något snabbmatställe.. det är ofta antibiotkabehandlat kött på sådana ställen.. en väl så god anledning att undvika dessa.

Samtidigt som flera av våra lyxresturanger köper Polskt kvalitetskött.

Det med antibiotikan och andra kemikalier är en eftergift för våra krav.

#6 Har du förstått varför antibiotika ges överhuvudtaget? 

"Men hav hopp.. Polen blir allt rikare de lär komma ikapp vad gäller att ha råd med kemikalier."

Även här verkar du ha fått saker kring baktassen; mindre mängd "kemikalier" = dyrare produkter. Bekämpningsmedel och antibiotika ökar effektiviteten och konkurrenskraften.

# 6 Och inte orkar du läsa hela länken heller. Max har svenskt nötkött.

Inte bara Max utan oxå Mc Donalds och förmodligen din lunchresturant,, din affär!

Grejen är.. att tack vare att Polen kommit med i EU så har vi lyckats implicera vår djurhållning i landet.. och som en bonus så är de inte lika restriktiva vad gäller antibiotika!

På så sätt så har vår snabbmat blivit billigare!

Men.. trots det så importerar lyxresturanter i sverige kött från frigående djur från Polen.. de har en ypperlig kvalitet!

Dvs det är som i Sverige.. det går mycket bra att välja i stora affärer mellan bra kvalitetskött eller billig skit.. nemas problemas!

# 9 Nej McDonalds säljer inte burgare med enbart svenskt nötkött. Jag tror faktiskt att Max är ensamma om detta.

#10 Frasses tror jag också bara har svenskt kött (dom hade då bara svenskt kött då jag åt där senast, på stenåldern alltså 😉)

#10

Vet inte om du missupfattade mig McDonalds är helt öppna med att deras främst köttleverantörer ligger i Polen?

Oandra sidan så är jag van vid att du missupfattar mig.. så jag är rätt luttrad.

# 10 Ja jag missuppfattade dig. 😃

Följs reglerna ska det inte finnas någon antibiotika kvar i köttet när djuret slaktas i EU. Resistenta bakterier kan däremot finnas på köttet. 

Det som är så bra ur djurvälfärdssynpunkt med Sveriges strikta antibiotika regler är att man måste jobba med djurens allmäntillstånd och hygien i förebyggande syfte. Alltså se till att djuren inte blir sjuka från första början. 

I djurhållning där antibiotika i förebyggande syfte är ett måste har man lagt ribban väldigt lågt.

"Jag vill veta varför ni tycker att "sveganskt" kött är bättre ur ett etiskt perspektiv, alltså varför ni tycker att djur som föds upp och dödas i Sverige behandlas bättre än andra länder? Miljöperspektivet intresserar inte mig."

För mig handlar det om fler frågor än "etik", först o främst för egen del näringsvärde, som medborgare i landet handlar det om en levande landsbyggd, som skattebetalare om att gynna svenskt näringsliv, som miljömedveten om kortare transporter.. osv.. osv.

Vi tar vårt kött direkt från skogen, så det är nog 100% sveganskt🤔

Sverige är väl det land som använder minst antibiotika. Vi har även störst kontroll på djurhållningen.

16 Tre klövar  inne i landet så är det svenskt 😉

Vi har rätt bra regler i landet.. inte tu tal om detta och det skall vi tacka konsumenterna för!

Dock så tarvar vi fortfarande en uppmärksam konsument som väljer och vrakar i affären.. för att det skall fortsätta vara så.

Det jag vill ha sagt är att allt utländskt kött inte automatiskt är sämre varken för konsumenter, ,miljön eller för jordens överlevnad.

#17 Nu hänger jag nog inte med riktigt. Menar du att man tar in djur utifrån och kallar det svenskt?

Framför mera lokala slakterier. På förpackningen ska det stå ursprung. Det gör det i vår butik i alla fall. Från vilken gård produkten kommer ifrån. Men vi handlar mycket sällan. Vi tar från skogen det vi behöver.

Svensk uppfödning av grisar. Sverige har endast 1 % a grisuppfödningen i EU.

https://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrf-kott/grisnaringen/svenskgrisuppfodning

#19

Ja och det kan även hända att det är hästkött du köper när du tror att det är svenskt nötkött!

#19 Lite OT, men ja. Jag kan faktiskt som bonde köpa hem slaktfärdiga grisar ifrån Danmark, regga dom i Sverige på mig och sedan slakta dom och får då rätten att sätta "svenskt kött" - etiketten på varan. 

Sjukt fel, men faktiskt finns det en del som gör så. Så även om etiketten säger "svenskt kött" så ska man kolla vad den har för ursprungsland ändå.

#21    Okey.  Jag köper ju aldrig varken nöt eller fläsk. Äter bara vilt. Händer det nån gång om året att jag köper kött, handlar jag från en lokal producent.

Jag är nog rätt övertygad om att kontrollen är bättre nu än innan upptäckten av hästkött i mycket färdig mat.

#22

Du har alldeles rätt.. grisen kan vara född i ett land, uppvuxen i ett annat, slaktat i ett tredje, styckat i ett fjärde och paketerat i ett femte!

Vi som konsumenter borde sätta stopp för detta.. inte bara för vår egen del utan främst för djurens del.

Den dag då livsmedelsproducenter blevo tvungna att i stor stil deklarera hela kedjan så gingo de i konkurs.. och det skulle konsumenten tjäna på i längden!

Dvs det är främst producenterna av junkfood som tjänar på detta!

Märk väl att jag användt gamla konjunktioner som innebär förhoppningar!!

Många lyxrestauranger använder sig av Argentinskt nötkött, prima kvalitet på det o djuren har oftast haft ett väldigt bra o fritt liv.

F.ö. så importerar Sverige stora mängder åsnekött, förmodligen är det åsna vi äter om vi äter lunch ute.

Jag har inga problem med att äta häst eller för den delen hästkött, men vill att det skall vara slaktat i Sverige. Häst som åkt slaktbil till Italien vill jag inte beblanda mig med.

Det har visat sig att det rätt ofta handlar om skatter och inportariffer!

Dvs det var iallafall tidigare billigare att deklarera kött som Åsna!

Jag undrar om ni har kollat http://djurfabriken.se/ där allt material är hämtat från svensk djurhållning.

#27 Jag undrar om du tror att ickeveganer är lågintelligenta empatilösa kretiner.

#27 Jag blir väldigt ledsen för din skull, om det är så illa att du går efter vad djurrättarna har för fakta. Den är otroligt vilseledande.

Ett exempel är bilder som med jämna mellanrum vandrar runt i media. Där har dom fotat bilder på döda grisar som ligger lite huller om buller. Varje gång "glömmer" dom att berätta att dom tagit bilder ur en kadavercontainer. En container som de flesta grisuppfödare har för att lägga ner avlidna djur i. För det händer tyvärr i bland att ett djur liggs ihjäl av suggan eller att man tvingas ta bort ett djur som blivit så pass sjukt att det blir en avlivning.

Dom visar även det allra allra vidrigaste. Aldrig hur det ser ut på helt vanliga svenska gårdar. Och ser man bara det allra vidrigaste så förstår jag till 100 % att man inte vill ha med kötthantering att göra. Men djurrättsorganisationen smutskastar hela tiden verkligheten. Och många sväljer skitsnacket med hull och hår…eftersom man oftast inte har koll på vad som sker utanför stadsgränsen.

"Djurfabriken" har ett par fakta fel. De får dessutom många problem att låta som "så här är det alltid för alla djur, ägaren bryr sig bara om pengar" medans man lika gärna skulle kunna säga "det är tyvärr inte ovanligt att det händer ibland, men det drabbar inte alla djur på alla gårdar jämt, och ägaren jobbar i 99% av fallen med att minska problemen, både för att hen bryr sig om djuren och för att sjuka djur ger sämre betalt eller gör att gården går back".

 I Sverige får man inte fuska genom att använda antibiotika i förebyggande syfte, det finns lagar för utrymme, luftkvalitet, avlivning, slakt och så vidare. Det finns ingen lönsamhet i sjuka djur, och djur som hålls på ett dåligt sätt blir sjuka förr eller senare.

Det beror väldigt mycket på vem som är betraktaren. 

Några vill rädda ett vilt skadat djur medans många anser att avlivning är den mest etiska lösningen utifrån djurets bästa. Vi människor är så väldigt olika. Vårt mål är ändå att alla djur ska ha det bra, vilket vi äter kött eller inte.

Djurrrätts organisationerna är rena sekterna som hjärntvättar folk och smutskastar allt som inte går efter deras linje. Jag var själv medlem där ett par månader innan jag insåg vad det var jag betalade avgiften för. Gick ur direkt. Även om man vill vara med i en organisation som jobbar för djurens väl och ve, så inser man snabbt att det finns fanatism bakom dom. När anställda inom djurätten får matlådorna kontrollerade, så den inte innehåller något animaliskt, så är hela saken väldigt väldigt sjuk.

När man som jag, var på en stor mässa med hundutställningar, fodertillverkare och djurprylar nästan blir hotad av djurrättare för att jag inte vill köpa veganskt foder till mina hundar…då är det också väldigt väldigt sjukt.

Allt det här har gått överstyr för länge sedan och det är bara att beklaga.

När djurrättarna kommer upp med otäcka bilder från gårdar, har dom inte ens tagits i sverige. Att sprida lögner hjälper ingen…

För mig handlar det dels om att Sverige har rätt stränga regler om hur djuren får behandlas under deras liv. Jag vet inte om det finns något land med strängare regler. Jag tycker det är något att vara stolt över. Ändå finns det förbättringar att göra även här.

En annan aspekt av det hela är att jag anser att alla länder så gott det är möjligt borde se till att vara 100 % självförsörjande på mat. Sverige har dessutom utomordentliga förutsättningar att producera mat med exceptionell kvalitet till hela befolkningen. Förmodligen kan vi producera mer än vi behöver utan att utarma resurserna, vilket möjliggör export.

Som det är nu importerar vi utländsk mat (inte bara kött  utan även annat) till ett billigt pris på bekostnad av fattiga människor i tredje världen. De svälter trots att de producerar tillräckligt för att föda hela sin befolkning, men de företag som står för produktionen ägs av rika västvärlden som skövlar, utnyttjar och förstör deras naturresurser för att tillgängliggöra billig mat till lata, feta väst. Usch, vad jag blir irriterad över sådant.

Nej, varje land bör se till att vara 100 % självförsörjande, så långt det är möjligt. Därför är det också viktigt att konsumenten, du och jag, väljer livsmedel producerade i vårt land.

http://api.worldanimalprotection.org/#

Här är en sida dedikerad till oberoende jämförelse av olika länders djurskyddslagar. Sverige har fått betyget B, samma som Danmark. Några länder som fått betyget A är Storbritannien, Schweitz och Österrike. Att Sverige skulle ha världens bästa djurskyddslag är propaganda som gärna framhålls av djurindustrins företrädare (och köttätare som vill ha gott samvete).

Det är dock intressant att vi fått betyget A inom flera områden t.ex. "Laws against causing animal suffering" och "Protecting animals used in farming". Sverige har ju inget allmänt förbud mot hönsburar exempelvis, där hönorna lever på en yta stor som ett A4-ark. Det är konstigt att en sådan företeelse går hand i hand med betyget A. Dessutom är det fortfarande lagligt med minkfarmer och vilda djur på cirkus. Förbud mot pälsfarmning finns i flera länder, till exempel England, Nordirland, Österrike och Kroatien. Förbud mot vilda djur på cirkus är förbjudet i många länder; Belgien, Bulgarien, Colombia, Costa Rica, El Salvador, Iran med flera, dock inte Sverige.

Antibiotikalagstiftningen används ofta som argument för att slå oss själva på brösten och vara stolta men djurskydd är så mycket mer än antibiotika. Det är också sorgligt att djurrättare får ta så mycket skit när det finns precis lika många köttätare som propagerar helt vansinnigt. Påståenden som att "Sveriges djur mår bra" eller att vi har "världens bästa djurskydd" är inte sällan bara citat direkt från Svenskt kött utan någon som helst källkritik. Att påstå att djurrättare tillhör en "sekt" är lika fel som att påstå att någon annan med avvikande värderingar gör det.

#29 Är inte Bregottreklamen ett större problem, som vaggar in folk i en falsk trygghet? Det bör ju rimligtvis vara bättre för djuren om vi tror att de mår sämre än de i själva verket gör, än tvärtom.

#34 Våra svenska mjölkkor mår väl bra…eller…?

Vad är fel i reklamen? Korna ser ut att må som helt vanliga svenska kor gör ute på bete. Reklam är reklam…

Varför utgå ifrån att alla djur mår dåligt?

#35 Att Sveriges kor mår bra skulle jag inte vilja påstå. Det går naturligtvis inte att intervjua dem och fråga. Men det är betydligt säkrare att anta att de mår dåligt än att leva i tron att de mår bra. Tror vi att de mår dåligt kommer vi verka för förändring på ett helt annat sätt, alternativt undvika konsumtion överhuvudtaget, jämfört med om vi tror att de är glada och lyckliga.

Du skrev det själv; reklam är reklam. Reklamen kommer aldrig visa någon nyanserad bild av verkligheten, för där finns pengar med i bilden. När det gäller djurrättare agerar de oftast oberoende, utan att vinna något själva på sin argumentation. Sen att den fallerar ibland, dvs. inte är sanningsenlig, beror på att djurrättare är människor precis som köttisar och allätare och flexitarianer är. Att djurrättare gärna drar till med de värsta exemplen är förmodligen för att de  brinner för sin sak på ett annat sätt än en "neutral" allätare - och jag kan förstå det, för det ÄR upprörande att veta om djurplågeri, i synnerhet då du har hela samhället emot dig.

#36 Vad finns det för anledning att utgå ifrån att våra djur mår dåligt ? Är det så dom gör utomlands eftersom dessa djur får antibiotika i förebyggande syfte. Det får dom inte här i Sverige. Alltså måste dom må mycket bra.

Det är en mycket underlig inställning. Trötta och hungriga djur fungerar dåligt. Likadant människor. Därför ser vi till att djuren får ordentligt med mat anpassat för dom. 

Jag vet inte om du någon gång varit inne i en lagård. Dom flesta går in och rynkar på näsan eftersom det luktar koskit. Och går ut lika fort. Och det kan man inte skaffa sej nån större uppfattning av hur djuren mår. För några år sedan trodde några djurättare att kon var stressad när den slickade sej i näsborrarna till exempel Att kon får in boss och annat skräp och behöver rensa dom ibland förstog dom inte

#0

jag citerar

Ingemar Olsson som är ordförande i Sveriges grisföretagare:

1. Sämre och billigare, djurhälsovård.

Det skiljer mycket mellan EU-direktiven och de svenska direktiven när det gäller djurskyddslagen. Sveriges djurhälsovård är mycket strängare än i Danmark och Sverige har omgångsuppfödning, vilket är mycket dyrare. När man släpper in nya djur i båsen måste man alltså tvätta, göra rent och tömma båsen vilket kräver arbetskraft och material som är mycket dyrare än att göra som i Danmark.

2. Mindre boxar - fler grisar.

I Sverige måste grisboxen vara sex kvadratmeter - i resten av Europa, inklusive Danmark, ska den vara fyra kvadratmeter. Det innebär att de kan ha fler djur i boxarna och slakta fler djur.

3. Ej frigående suggor.

I Sverige får en sugga som väntar kultingar vara frigående de fem, sex veckorna som behövs. Det kräver uppassning och material - medan man i Danmark låter suggan stå i ett bås hela tiden.

4. Lägre byggkonstnader - samma produktion.

Danskarna har en värmelampa som gör att kultingarna inte fryser ihjäl och behöver inte ha så avancerade bås. Båsen är 30 centimeter höga och eftersom de inte behöver öppna grindar och släppa in och ut, så sparar de tid och personal. De kan ha lägre byggkostnader för samma produktionsmängd.

5. Äckliga slaktstallar.

När grisarna väger 30 kilo ska de slaktas - i Sverige är det 10 grisar i en box, och de tar upp två tredjedelar av ytan. Detta för att kunna göra sina behov i boxen, utan bada i det. I Danmark har man 20 procent fler grisar i boxarna och inga liggytor. Ingen skrapar boxarna från gödsel och ingen ger grisarna strömaterial. De slipper alltså kostnaderna för personal och slaktar fler grisar. Allt är självgående.

6. Ger grisarna antibiotika.

I det här avseendet är Danmark näst bäst i Europa. I Sverige har man en dos antibiotika och det är endast när vi behandlar sjuka grisar. I Danmark har man fyra doser och om något djur är sjukt har man antibiotika i vattnet och behandlar alla grisar. Det är tillväxtstimulerande och får grisarna att växa. Mer kött alltså.

7. Svanskupering.

För tio år sedan gav EU direktiv om att inte svanskupera, men det har varit si och så med det. Man får bara göra det i undantagsfall, men i Danmark och Europa svanskuperar man 98 procent av grisarna. Det är så att grisarna inte ska tugga på varandras svansar som leder till att det blir infekterat, men när man klipper svansen är den väldigt känslig och gör ont på grisen. Svansen är en välfärdssignal på grisen, har grisen ytor och sysselsättning så har den svansen kvar. I Sverige är det förbjudet sedan 1988.

Ni kan väl ta er en titt på http://djurfabriken.se/ och se om ni tycker att djuren mår bra. Alla bilder är från svenska fabriker :)

#39

Ska vi säga å här, jag har varit på svenska slakterier, Svenska "köttfabriker och jag har även varit på danska, amerikanska slakterier o köttfabriker.

Och det finns skillnader, stora sådana,

#37 Självklart förespråkar jag inte någon ökad antibiotikaanvändning, då det bara botar symptom och inte löser orsaken bakom… Det jag menade var att det är bättre att utgå ifrån att djuren mår dåligt än att de mår bra. Även i Sverige finns (stora) djurskyddsproblem och tanken på "världens bästa djurskydd" gör att många förblir okritiska. Faktum är att vi INTE har världens bästa djurskydd enligt World Animal Protection: http://api.worldanimalprotection.org/

Djuren får självklart ordentligt med mat, när vi äter dem vill vi att de ska vara feta och fina (undantag fiskar, som får svälta innan slakt för att minska mängden avföring). Men livet handlar inte bara om att äta. Det största problemet i dagens djurproduktion är förmodligen trängseln och avsaknaden av stimulans, som leder till rastlöshet (inte trötthet). 

JA, jag har varit i en ladugård. Faktum är att jag pluggade på naturbruksskola (dock ej inriktning lantbruk) och fick mjölka kor, leda kalvar, hantera smågrisar etc. Jag upplevde inte att korna levde i någon naturlig miljö. Då syftar jag på utrymmet de rörde sig på, fodret de åt, mjölkningsproceduren, hygienen, och själva processen att hela tiden insemineras, kalva och separeras från kalven - allt detta tycker jag är bristfälligt i svensk produktion men det är också sådant som inte går att lagföra bort. Då slutar nämligen mjölkproduktionen vara lönsam.

Hur bra djuren har det går att se på 2 saker

1 dödligheten vid kalvning,grisning etc och en vecka därefter

2 antibiotikaanvändning och användning av förebyggande fysiska ingrepp så som ex svanskupering.

I båda dessa fall ligger Sverige bra till.

#42 Det duger inte att bara se till två saker. Djuren kan inte tala för sig. Om en (stum) människa går till läkaren vore det fruktansvärt dåligt av läkaren om den endast bedömde människans reproduktiva förmåga och fysiska hälsa. Likaså är det ett ytterst bristfälligt mått på djurvälfärd. 

Inte heller svansbitning är ett tillförlitligt mått på djurvälfärd. Alla stressade djur biter inte varandra - de kan lika gärna bita på inredningen, eller bli apatiska. 

Nu ligger Sveriges köttproduktion rätt bra till jämfört med andra länder.  Det innebär inte att det saknas problem. Problemen är stora och delas med andra länder. De innefattar trängsel, anonymitet, bristande tillsyn, produktionsmaximering och vinstmaximering, vilket kompromissar med djurens välfärd. Kött är aldrig etiskt försvarbart, möjligtvis kan svenskt kött vara något mindre förfärligt för de drabbade individerna. Det beror dock på vilket land vi jämför med.

Men på sommarhalvåret så går korna utomhus. Rör de sig mer då? Köttdjur kan ofta gå utomhus hela året.

#43 Hur menar du när du säger att kött aldrig är etiskt försvarbart?

#44 Ja, det gör dem. Köttkor har det ofta bättre än mjölkkor på så vis. Det är även mer ekonomiskt hållbart att låta köttkor gå ute, eftersom mjölkkor på bete producerar mindre mjölk än om de lever inne och kan käka kraftfoder. 

#45 Vad bra att du frågar. Jag var själv tveksam till om jag skulle välja ordet ”aldrig” för det låter så radikalt, men jag ska försöka förklara hur jag tänker:

Jag tycker att onödigt dödande av andra arter bör undvikas. Många provoceras då sällskapshundar får si och så för lite stimulans, men tycker samtidigt det är okej med en box på sex kvadratmeter för en gris (det är ju mer än i Danmark, hallå!). Och många provoceras då oönskade hundar avlivas i onödan, men att det sker hela tiden för kor, hönor och fiskar spelar ingen roll… Jag blir mest av allt frustrerad av detta inkonsekventa synsätt, där vi ena stunden känner sympati, men i andra stunden förblir likgiltiga. Jag vill inte resonera på det viset själv. Lika lite som jag finner det etiskt försvarbart att konsumera en hund eller katt, ser jag det därför som okej att äta annat kött. För jag skulle inte vilja ha en hund eller katt som levde på sex kvadratmeter - men framför allt skulle jag inte vilja äta denne.

#46 Dåligt påläst? Det är inte så svårt att ge utegående kossor kraftfoder.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/notkreatur/betesgangochutevistelse/djurformjolkproduktion.4.17f5bc3614d8ea10709196ae.html

#47 Efter noggrannare efterforskningar verkar avkastningsminskningen främst gälla om beteskravet överstiger 6 timmar. Det bör alltså inte drabba konventionella svenska kossor: http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd33bb9/1412155134737/ra14_16v2.pdf

"Vi antar att ett rastbete, där bete inte utgör någon del i kons foderstat och där hon tillbringar en så begränsad tid som sex timmar per dag, inte kommer att ha någon mätbar påverkan på avkastningen jämfört med om kon var uppstallad året om. "

Däremot konstaterar studien ändå att betet är olönsamt:
"Kalkylen visar att rastbetet minskar lönsamheten mellan 200 och 550 kronor per ko och år, jämfört med att ha korna på stall året om."
"Mycket av utvecklingen i hur många timmar per dag de svenska korna faktiskt betar och hur mycket foder de får i sig från betet pekar på att allt fler lantbrukare väljer en strategi med begränsad betesdrift, något som delvis kan förklaras med resultaten i denna utredning."

#43 man använder ju samma typ av kriterier när man bedömer ett lands sjukvård. Barnadödlighet de första 2 dagarna och antalet fall av sjukhussjuka.

visst, alla djur blir inte svansbitare, men det räcker om en av 8 blir det så syns det ju eller hur?

Självklart finns ingenting som inte kan bli bättre.

Eller vad skrev den där japanskan om? att människan skulle bli som en växt, bara leva på sol o vatten…..

#41 Av en händelse så såg jag på ett barnprogram från Finland där dom berättade att deras kor hade det så bra mot korna i Sverige som alla stog uppbundna !!!

Programmet var inte alls gammalt och här ser man vilka direkta lögner som sprids. Jag tappade hakan.

Och vet man inget så är det lätt att gå på sånt här.

#50 Mm, visst hade man önskat att information som ges ut är korrekt. Länder brukar vara ganska nationalistiska när det kommer till djurskydd.

Det jäkliga inträffar när kvaliteten på produkter inte hänger på djurskyddet.

Den finaste gåslevern (inte för att jag äter skiten) kommer från tvångsmatade djur.

Belgian blue levererar biff av ypperlig kvalitet och så vidare.

Men om vi som konsumenter bakar in djurskyddet i den vara vi köper och är beredda att betala extra så är vi på rätt väg.

Det jäkliga inträffar när kvaliteten på produkter inte hänger på djurskyddet.

Den finaste gåslevern (inte för att jag äter skiten) kommer från tvångsmatade djur.

Belgian blue levererar biff av ypperlig kvalitet och så vidare.

Men om vi som konsumenter bakar in djurskyddet i den vara vi köper och är beredda att betala extra så är vi på rätt väg.

#48 Sådana studier är riktigt farliga att hänga upp sig på. De tittar ofta på väldigt konventionell drift av jordbruk, medan mer nytänkande jordbrukare inte alls verkar spännande att titta på.

Det borde till exempel innebära otroliga besparingar för en lantbrukare om denne slipper starta traktorn lika ofta som innan. Kan man då låta djuren ta sig till maten, istället för att köra maten till djuren, så är nog mycket vunnet. Men att inte starta traktorn är i många fall helt otänkbart för många konventionella lantbrukare… tyvärr.

Kan man dessutom få dem att skita utomhus så slipper man även den arbetsinsats det innebär att köra bort dynga. På det sättet hamnar också dyngan där den hör hemma… i naturen. Koncentrationen av dynga blir inte så hög att marker och vattendrag förorenas, utan koncentrationen blir sannolikt just den som markerna behöver för att leva visare och förutsättningarna för växter att gro blir bättre.

Ja… som sagt. Det kan finnas faror med att titta på en enskild studie.

#54

Skulle man exempelvis producera slaktsvin utomhus i lösdrift skulle

1 foderåtgången öka betydligt

2 kostnader o skador vid omflyttning öka väsentligt

3 Grannarna klaga ljudligt….över lukten…

#54 De flesta studier utgår från genomsnittliga värden, i det här fallet tre stycken typgårdar, eftersom de bäst representerar hela näringen. Givetvis finns det undantag och individuella lösningar men i undersökningssammanhang är det absolut värt att beakta studier som dessa. Du har rätt i att det är farligt att hänga upp sig på enstaka studier. Om du vet om att någon kommit fram till motsatsen - att bete kan vara ekonomiskt lönsamt - får du gärna dela med dig.

Givetvis ska vi uppmuntra innovation och jag vet att det finns bönder som löst problem på intressanta sätt. Men jag tycker inte det är förkastligt att fråga sig hur beteskravet påverkar ekonomin för de flesta bönder, eftersom det är från "de flesta bönder" som den mesta mjölk kommer.

#56

Det säger sig väl nästan självt, att djur som får röra på sig mer förbränner mer energi. Sedan får vi ju börja avla på andra typer av individer än idag. Eftersom ledskador skulle komma som brev på posten om dagens djur med deras kraftiga muskeltillväxt skulle utgöra de djur vi producerar på.

Sedan, hur löser vi problemet med gödsel o urin, ska man "skrapa " av 10-15 cm av jordlagret och gödsla med det? samtidigt som man fyller på med ny jord i hagen då slaktgruppen lämnar o utrymmet/hagen ska saneras för nästa grupp

Inget är omöjligt. För egen del skulle en sådan besättning kunna ges en bättre och mer harmonisk tillvaro. Ett problem kan bli de hack-kycklingar som i dessa betydligt större grupper skulle kunna råka än mer illa ut.

#57 Jag förstår inte riktigt vad du vill få fram. Att det är självklart att bete är ekonomiskt sämre? Jag tycker inte det är lika självklart, det är ju hälsosammare för ett djur att röra sig, beta och andas frisk luft. Avföringen lär inte bli lika koncentrerad heller. Av såna skäl skulle det rimligtvis kunna vara lönsamt om det leder till att färre blir sjuka. Men trots allt kom studien fram till att det är olönsamt, av praktiska skäl. Det skulle också förklara varför "factory farming" är en så utbredd djurhållningsmetod. 

Att motion på egna villkor orsakar ledskador ställer jag mig tveksam till, där får du gärna källhänvisa.

#58 Nu måste du skilja på vad som är bättre för djuren och vad som är bäst för ekonomin.

Ta tex slaktgrisar, i början behöver de ett noggrant kontrollerat klimat, För att ordna det i en öppen anläggning krävs stora mängder halm

När du sedan levererat gruppen till slakt ska hagen o vindskyddet saneras inför nästa kull så att inte sjukdomar sprids.

Inomhus går detta att genomföra med varmvatten, kemikalier o högtryckstvätt.

Utomhus måste du ta bort halm och jord till under det djup djuren bökar. Sedan måste du fylla på med friska massor innan nya grisar kan ta platsen i besittning. Ett klart dyrare alternativ.

#59 Jag menade bara att man måste väga (de ekonomiska) fördelarna med god hälsa, som ett mer naturligt liv innebär, mot (de ekonomiska) nackdelarna med sämre hälsa som ett mindre naturligt liv innebär. Givetvis kanske det är så att nackdelarna väger klart över; det beror nog på många faktorer, och är inget jag har koll på. Men god djurhälsa är åtminstone bra för ekonomin ur en aspekt, då det kräver färre veterinärbesök. Om det dåliga väger över ändå kan jag inte uttala mig om. 

Jag tror dig för övrigt när det gäller grisar. Det är nog inte utan anledning som det saknas utomhuskrav för grisar.

#60  Så länge konsumenten med sin plåbok väljer industriellt framställt kött så kommer den formen av kött att produceras. Vill konsumenten ha ett kött framställt på ett art-riktigt vis med både miljö och djurskyddsaspekter, ja då kommer detta att tas fram

Självklart är god djurhälsa bra för ekonomin, med bra djur hälsa är inte alltid detsamma som djurvänlig djurhållning…

#61 Jag kan tyvärr inte hålla med dig om att kött kan framställas på ett "art-riktigt vis" (vad nu det ska betyda). Men ha då i åtanke att vi har olika värderingar (det här ska inte behöva bli en diskussion om värderingar kan jag tycka). 

Hur menar du med din sista mening? Jag håller med om att hälsa inte går hand i hand med "djurvänlighet", men tycker att du motsäger dig själv med tanke på vad du skrev i #42.

#61 om du inte ved vad "art-riktigt" är hur kan du då yttra dig om det är möjligt eller ej?

En form att artriktigt hålla exempelvis nötdjur (kor) är en sk amko-besättning.

Där har en tjur som går med en flock kor. Årets kalvar stannar tills de plockas bost för slakt efter det att de blivit avvanda. Ungtjurarna avlägsnas just så som sker i en vild flock.

Man kan exempelvis minska ledinflationer och sk svarta revor hos smågrisar genom att klippa bort de främre stora tänderna med en tång.

Djurvänligt? nej men det främjar djurhälsan i den besättningen.  som exempel

#63 Jag hittar ingen definition på vad artriktig betyder när jag söker på nätet. Men jag antog att du menade ungefär "naturligt/som arten lever i naturen", och i så fall går det inte att förena med djurhållning. Djurhållning kommer aldrig att vara naturlig, då är det inte längre djurhållning.

Däremot tror jag att livet kan göras mer eller mindre likt vad det skulle vara i naturen. Ett exempel på det är amko-besättning. Det betyder inte att en sån djurhållning är helt naturlig eller "artriktig", i synnerhet eftersom det alltid sker hantering i samband med slakt.  

Leder klippning av tänderna till fysisk smärta och/eller andra problem är det ett (fysiskt) hälsoproblem. Det du beskriver är i så fall att man ersätter ett fysiskt problem med ett annat. Båda alternativen är exempel på dålig djurhälsa, dock lär det ena vara bättre än det andra.

Däremot finns det andra exempel där fysisk hälsa inte går hand i hand med allmän djurvälfärd. Man skulle kunna fixera grissuggan och därmed undvika att hon lägger sig på smågrisar, det leder till färre dödsfall hos smågrisarna men skadar samtidigt suggan psykiskt.

Art-riktig djurhållning enligt ditt begrepp skulle då vara jakt på naturliga bestånd som då skapas genom att man tillhandahåller optimala biologiska betingelser för den arten.

Du vänder dig tydligen mot slakten och dödandet men det är en naturlig företeelse som förekommer överallt och på alla nivåer i naturen. Växter dödar varandra, skadar eller dödar parasiter, djur dödar varandra för närings skull, för honors skull och för revirs skull. Då människan är ett djur(rent biologiskt)  kan jag bara konstatera att dödandet av djur för att vi ska äta upp dem eller konsumera de produkter vi får från dem som naturligt.

Att klippa tänderna leder naturligtvis till kortvarig smärta men förhindrar långvariga och plågsamma ledbesvär o inflammationer.

Vad jag vänder mig mot är att skapa onödigt lidande av ekonomiska och bekvämlighetsskäl.

Eftersom jag livnär mig naturligt (med en blandad diet där kött ingår) Använder ull, skinn o andra animaliska produkter så accepterar jag dödandet. till det kommer att jag skördar överskott från både land och vatten genom både jakt o fiske.

#65 Djurhållning och jakt är ju två olika begrepp. Precis som jag skrev är det inte djurhållning om djuren inte vårdas av människan. 

Jag vill inte fastna i en etisk diskussion om slakt och dödande då tråden handlar om djurskydd. Ordet "naturligt" är för övrigt ganska irrelevant när vi snackar om välfärd eftersom det dels är ett subjektivt begrepp (vad är naturligt: att leva som idag, eller leva som för 100 år sedan, eller 1000?) och dels säger väldigt lite om vad som är moraliskt rätt. Moral är för övrigt något som människan skapat (onaturligt?!) och ändå är det rätt bra enligt min mening. Dina övriga argument vill jag inte kommentera för jag tycker att den etiska aspekten bör lämnas utanför denna diskussion.

Eftersom vi båda är överens om att den vinstmaximering som sker på bekostnad av djurens välfärd är moraliskt förkastlig, tycker jag inte det finns något mer att diskutera. Vill du i stället snacka moral och etik får du vända dig till andra trådar. Dödandets vara eller icke vara är en högst moralisk fråga.

#66

Vi har ju populationer i vilt och semi-vilt tillstånd som beskattas selektivt.

Exempelvis de hjortstammar som finns på godsen i skottland. där ingår jakten och den produktion av animalieprodukter i godsen möjligheter att överleva

Djuren lever i vilt tillstånd, stödutfodras på vintern och passande biotopstyper behålls för deras skull.

Godsen får in kött, fäll avgifter, trofé avgifter + boende och gastronomi fran de gäster som kommer dit för att jaga.

Det är väl så nära man kan komma en artriktig animalieproduktion?

Personligen är jag helt övertygad om att det går fint att få ekonomi i en verksamhet där djuren får gå ute och beta. De håller sig friskare, de går själva till maten, de sprider sin dynga där dyngan hör hemma, osv.

Däremot ska inte marknaden sätta priserna. Jag har själv en verksamhet där djuren går ute, men jag säljer inte köttet till slakterierna eller någon grossist. Jag säljer köttet direkt till konsument. Jag tar ut ett sådant pris att min verksamhet går runt och att jag får ut en skälig ersättning för det arbete jag gör.

Lantbruket i Sverige befinner sig i en minst sagt knepig situation. Vi konkurrerar prismässigt på en internationell marknad. Då vi har jämförelsevis rätt strikta regler för djurskötsel blir också våra kostnader i många fall högre än i länder där reglerna inte är fullt så strikta. Därför behöver konsumenter i detta land värdera det vi i Sverige kan producera högre än alternativet och vara villig att betala för det. Min erfarenhet är att inte alls alla är intresserade av att betala t ex 150 kr/kg för fläskkött när man kan få utländskt fläsk i affären för 40 kr/kg, men vissa är det. Det är dessa kunder jag fokuserar på.

Nu var fläsk ett exempel för att illustrera en poäng. Jag producerar inte fläskkött än… men det kommer. Poängen är att vi som konsumenter behöver förstå att vi får det vi betalar för. All mat kostar lika mycket att producera. Det är de företag som lyckas bäst med att förlägga kostnaderna utanför företaget som kommer kunna hålla nere priserna. De tar ut kostnaderna på annat sätt istället, t ex i förstörandet av ekologiska system, bedrövliga arbetsförhållanden för de anställda och vidriga levnadsförhållanden för djuren.

Så… för att få ekonomi i en lantbruksverksamhet som följer ekologiska principer istället för att våldföra sig på dem behöver vi hitta andra vägar än den sk "marknaden". Men det går. Helt klart. Vad dessa studier än säger.

#68 om inte marknaden sätter priset, vem ska då sätta det?

Vill du ha en marknad där staten sätter priset, inklusive de följder det får på både kvalitet och kvantitet?

Vi har ju lysande exempel på det  på andra sidan Östersjön…

#69 Jag sätter priset på min produkt. Står inte det i texten jag skrev?

Jag vill inte sälja min produkt till "marknaden". Jag vill sälja min produkt till en person.

Precis som #68 skriver, är det relativt få som kan tänka sig att betala mycket för kött. Vård av djur och natur kostar. Att föda upp en hel kossa kostar mer än att odla motsvarande mängd bönor, något som bör speglas i priset. Det är tragiskt att människor inte är villiga att kompensera för denna prisskillnad.

Nu handlade tråden ursprungligen om svensk lag, och mot bakgrund av det ter sig diskussioner utöver lagen som ganska onödiga. Jag förstår önskan att förändra systemet i grunden men om vi ska argumentera för svenskt kött måste vi väl ändå utgå från det kött som är typiskt för just Sverige - det genomsnittliga. Att vissa bönder vårdar djuren bättre än lagen säger, kan ändå inte anses representativt. Givetvis kan man förorda val av kött från just sådana nytänkande bönder, men det hör kanske inte hemma i diskussionen om svenskt djurskydd. Samma nytänkande bönder lär finnas i andra länder än Sverige.

Ett av de problem jag ser med ALL typ av animalieproduktion är att pengar finns med i bilden. Man ska leva på uppfödningen, vilket går ut över djurens livskvalitet - alltid. Frågan är inte "om" utan "hur mycket" efterfrågan påverkar djurens livskvalitet. Oavsett i vilket land vi köper vårt kött, finns denna marknad som påverkar priset och djurens välfärd. ManU77 gör helt rätt i att kritisera detta.

#70

Att du vill sätta ditt pris på dina produkter, ja det förstår jag. Men sedan, om du får det pris du sätter på dina produkter är ju en annan sak.

Då handlar det ju om att du kan övertyga kunden om att just din produkt har det mervärde du begär.

Om det inte är märkbart bättre köttkvalitet så handlar det ju om andra saker kunden ska betala för

Bättre djurhållning

Landskapsvård

Olika fördyrande brukningsmetoder exempelvis kemikaliefri produktion

Och sist men inte minst, om du lyckas sälja in ditt eget "Brand"

Det sista en fråga om reklam och , nästan bondfångeri…

#72 "Bondfångeri"… det var ju riktigt vitsigt sagt! :-D

Men ja, jag försöker skapa värden utanför själva köttets smak och näringsvärden. Värden som ligger i ett lantbruk som är hållbart rent ekologiskt. Ett av mina mål är att använda så lite fossila bränslen som möjligt i min verksamhet (utan att för den skull gå till överdrifter… verksamheten ska fortfarande vara praktiskt möjlig att syssla med). Ett annat mål är att de marker jag använder ska vara i bättre skick när jag lämnar över dem till nästa generation än de var när jag själv tog över dem. Självklart är mitt mål också att de djur som finns på gården ska leva så bra liv de bara kan utifrån deras förutsättningar och det som är i deras natur. Det innebär bland annat att kor och får ska beta, grisar ska böka, höns ska picka, osv.

#71 Ja, jag kritiserar gärna, ofta och högljutt det jordbrukande som sker idag, även det svenska. Jag anser att den sk "marknaden" skapat ett ohållbart förhållningssätt till produktionen av livsmedel.

Märkningar som ekologiskt eller KRAV känns mer som något att bedöva det dåliga samvetet med, snarare än något som verkligen håller vid närmare inspektion. Vi behöver gå ännu längre.

Håller man sig till reglerna för ekologiskt eller KRAV kommer man ändå riskera att utarma den resurs vi är så beroende av för vår försörjning. Vi behöver lämna begreppet "hållbart" bakom oss och istället prata om "regenerativt", dvs metoder som återbygger det jordbruket redan utarmat och degraderat. Sådana metoder finns, de kostar inte särskilt mycket, och de innebär ofta en besparing både i arbete och pengar för de lantbrukare som sysslar med det. Detta kan verka otroligt eller för bra för att vara sant, men sant är det. Detta innebär i förlängningen att priset för slutprodukten inte borde bli avsevärt dyrare än den är idag. Men för att få till en förändring åt det hållet kan vi inte låta "marknaden" styra och konsumenter behöver bli medvetna, tycka detta är viktigt och börja efterfråga den typen av produkter.

#73 så tillvida skiljer vi oss inte. Och det mervärde du stoppar in i dina produkter så som extra bra djurhållning, miljövänligare beräkningssätt och så vidare, ja det är det ju bara bra om du kan övertyga folk att betala för.

Men för de flesta, och det är ju de flesta som producerar, ja de producerar bulkvara. Den vara industrin efterfrågar och har därför svårt att lägga den tid och det intresse som krävs.

Till det kommer ju att majoriteten av kunderna har en begränsad budget för livsmedel.

Och ska en familj med låg inkomst utfodra 3,4 ungar så blir det lätt med danskt fläskkött, pasta och andra lågprisprodukter och där får de produkter med ett högre inbyggd värde svårt att konkurrera.

#74 Vilket är en av anledningarna till varför jag inte konkurrerar på den marknaden. Jag letar upp min egen marknad. De som både kan och vill köpa min produkt. Funkar för mig och det skulle funka för fler om fler ville göra det.

Jag tror rätt starkt att det är väldigt få som verkligen inte kan handla bra mat, om det var en prioritet. För de flesta är det tyvärr inte prioriterat. Det verkar vara viktigare med materiella ting än bra, näringsrik mat producerat på ett sätt som är ekologiskt hållbart. Genom att fortsätta diskutera dessa frågor och belysa de oerhörda problem konventionell produktion ställer till med, är det min förhoppning att fler och fler kommer röra sig i rätt riktning och prioritera annorlunda.

Vi har gått från en verklighet där vi spenderat ca 70-80 % av vår disponibla inkomst på mat till att spendera kanske mindre än 20 % av vår disponibla inkomst på mat. Istället spenderar vi mer och mer för boende och sådant som inte kan beskrivas på annat sätt än lyx eller bekvämlighetsprodukter. Det är ett problem som jag tror av nödvändighet kommer rätta till sig över tid.

Nåväl… vi håller på att kapa tråden och leda den i en riktning den förmodligen inte var avsedd att ta. :-)

#75 😉

#75 😉

Men vi lägger inte så mycket på maten idag som vi gjorde tidigare. Pengarna ska inte användas till mat utan något roligare - tycker dessvärre de flesta.

#76

Konsumtion av jordbruksprodukter har ändrats en del. Vi nästan kräver att bulkvaror så som mjöl, mjölk, smör och kött hela tiden ska bli billigare. Samtidigt som vi inte längre har kunskap att tillreda framdelskött o andra långkok.

Vi är däremot beredda att betala fantasisummor för importerade specialiteter så som lufttorkad skinka, ostar exklusiv olivolja m.m.

Men för stora delar av barnfamiljerna, speciellt de ensamförsörjande finns inte den valfriheten. Där måste man av ekonomiska skäl välja billiga importerade varor.

För min egen del så har jag ju mina egna produkter men jag snålar hellre några dagar för att sedan utan dåligt samvete bränna på ngt riktigt exklusivt till helgen.

Ett bättre vin, konjagere i såsen

Och matlagning är förbaskat roligt o ännu roligare blir det när man fixar till käk för att äta med goda vänner ;)

Själv är jag uppvuxen med att man köpte en halv gris i slutet av oktober och tillredda allting. Huvudet blev pressylta fötterna åt min far upp. Allt som inte blev styckat i bit för konsumtion maldes ned till färs och blev köttbullar eller korv.

Numera köper jag inte så stora mängder och köper gärna på extrapris. Inte för att jag behöver utan för att det är extrapris men det är svenskt färskt kött. Även andra charkprodukter köper jag svenskt och mjölk och ost, hårdost. Jag vill nämligen ha kvar det svenska jordbruket. 

Tyvärr så tror jag att en del människor köper godis och chips för en del av sina pengar och det är fullständigt onödigt såväl som öl, cider läsk och vin om man nu inte har råd. Satsa på bra mat istället.

Själv dricker jag inte öl eller vin pga att jag inte tycker det smakar gott men jag dricker gärna en Kiviks Herrgårdscider till helgen på 0.3 %. Och jodå jag äter godis gärna choklad men jag har råd till det.

http://www.dn.se/ekonomi/alltmer-antibiotika-i-importerat-kott/

http://www.dn.se/ekonomi/mediciner-och-gifter-anvands-inte-i-polen/

Polen ligger väl i övre halvan vad det gäller antibiotika användning på djur så som jag tolkar tabellerna…

# 82 Så tolkar jag också tabellen den andra länken går inte läsa.

Ikväll kl 20.00 på SVT 2

"Avslöjandet har väckt ilska i Danmark. Myndigheten som skulle skydda befolkningen från farlig antibiotikaresistens valde istället att värna om den mäktiga grisindustrins ekonomi. På näringens önskan slapp avelsgårdarna under flera år att bli undersökta och multiresistenta bakterier spred sig snabbt."